Kommentarer på gamla inlägg välkomnas för övrigt.

Gabriel

Ett tydligt exempel är om du söker jobb som skribent och inte “kan stava” enligt gängse konvention. Med dagens konkurrens blir dina chanser mycket små.

Ett annat exempel kommer från filosofin. Om man i en text analyserar relationen mellan påståendens tankeinnehåll och personers avsikter med att yttra dem, gäller det att hålla ordning på “intension” respektive “intention”. Det förra, med “s”, syftar just på den tanke man menar att en sats motsvarar, medan det senare, med “t”, syftar på personens avsikter.

I vissa fall kan det ge intrycket att människor som inte stavar enligt normen inte bryr sig om sitt språk, inte tycker det är viktigt att kunna uttrycka sig precist och nyanserat. Jag säger inte att jag är felfri, och jag har dyslektiker i familjen, men tyvärr har jag många gånger fått bekräftelse på detta.

Stavning är inget ont, utan endast ett ramverk vi kan lära oss för sedan sluta oroa oss för det, för att då kunna gå vidare och fullt ägna oss åt det som egentligen är det viktiga, nämligen textens innehåll.

Vänligen,
Gabriel

G

A. Något om kännetecknar en bra kritiker, oavsett ämneskunskaper, är att hon kan se och ge uttryck för både det som hon tycker är bra och det som hon tycker är dåligt med en företeelse samt att hon med argument kan underbygga sina uttalanden.

B. Något som kännetecknar en dålig kritiker, oavsett ämneskunskaper, är att han bara kan se ena sidan av en företeelse samt att han ger uttryck för det utan att med argument underbygga sina uttalanden.

Gabriel Sandberg visar prov på att vara en A-kritiker.

Jan visar prov på att vara en B-kritiker.

/Olof

Jag hade ingen aning om att jag hade läsare som förväntade sig något av mig. Jag tar därför kritiken som en komplimang.

Vidare finns väl ingen motsättning mellan att ha bristande kunskaper inom ett område och samtidigt en uppfattning baserat på estetiska upplevelser? Jag skriver en personlig vävlogg baserat på det jag har intellektuellt tillgängligt, ibland genomför jag vissa efterforskningar men jag vill också tillåta mig att spekulera och ge uttryck för intuitiva betraktelser.

För övrigt finns flera teveserier som roar mig men sällan tillräckligt för att skriva om dem. Tycker du generellt inte om teveserier, eller varför denna parallell?

Slutligen undrar jag vem du är och var du kommer ifrån som har en så stark åsikt om vad och hur jag skriver? Har du själv någon blogg?

Vänligen,
Gabriel

Jävligt bra jobbat. Kan du inte ta och skriva om en TV-serie som roade dig också? När du ändå är igång menar jag.